Alliansen fortsätter satsa på skolan

En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla barn möjlighet till en bra start i livet. Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd.
​
För att skapa likvärdiga livschanser är det viktigt med en skola som ger barn och unga kunskap och verktyg för livet. Att alla ges tillgång till utbildning av hög kvalitet är dessutom avgörande för jobben och Sveriges konkurrenskraft. Investeringar i kunskap rustar oss för framtiden.

I dag presenterar Alliansregeringen tre förslag som ska utredas. Vi vill se högre kunskapsresultat och ökad likvärdighet i den svenska skolan.

* Tioårig grundskola med skolstart från sex års ålder.
* Förlängd skolplikt med ytterligare ett år för de elever som saknar behörighet till gymnasieskolan.
* Obligatorisk sommarskola.

Sedan första dagen i regeringsställning har Alliansregeringen arbetat för att återupprätta kunskapsskolan. Det betyder bland annat tidiga uppföljningar av elevernas resultat och tidiga insatser för att hjälpa eleverna, högre lärarkompetens och status för läraryrket och ökad studiero. Vi har påbörjat ett långsiktigt arbete för att bryta den negativa utveckling som sedan 1990-talet präglat svensk skola. Alliansregeringen satsar stora resurser på skola och utbildning.

Vi vill nu ta ytterligare steg för att stärka grundskolan. I dag presenterar regeringen därför ytterligare förslag för en skola med högre studieresultat och ökad likvärdighet, en skola som ännu bättre rustar eleverna inför framtiden.

Tioårig grundskola med skolstart vid sex års ålder
Alliansregeringen vill utreda hur skolstarten skulle kunna ske vid sex års ålder, i stället för som i dag vid sju års ålder. Därmed förlängs skolplikten till tio år, och förskoleklassen skulle bli den första av tio årskurser i grundskolan. Genom att tydliggöra förskoleklassens syfte och införa ett extra skolår ges fler elever förutsättningar att nå målen för utbildningen.

En betydande majoritet av alla svenska barn går i förskoleklass. Men det finns stora skillnader i hur förskoleklassen bedrivs runt om i landet. Förskoleklassen varierar mellan att vara mer av traditionell förskola till att vara fullt integrerad i grundskolan.

Med allmän skolstart vid sex års ålder tydliggörs utbildningsperspektivet, samtidigt som lärandet sker med en pedagogik som är anpassad till elevernas ålder.

De kunskapskrav som finns för lågstadiet i dag ska finnas kvar, men det nya lågstadiet blir fyraårigt.

Den nya lärarutbildningen, den nya läroplanen med kunskapskrav och de nationella proven är redan anpassade till en sådan stadieindelning.

I ett internationellt perspektiv sker den obligatoriska skolstarten i Sverige sent. I majoriteten av de europeiska länderna är skolan tioårig och barnen börjar skolan vid sex års ålder.

Skolstart
Antal OECD-länder
4 år
2
5 år
6
6 år
24
7 år
2 (bl.a. Sverige)

Rätt till särskilt stöd och tidiga insatser
De allmänna målen i läroplanen för grundskolan (Lgr 11) gäller även för förskoleklassen, men kursplanerna för de olika ämnena i grundskolan, med bl.a. centralt innehåll och kunskapskrav, gäller inte för förskoleklassen. När ämnen nu införs i förskoleklassen betyder det också att eleven ska ha rätt till särskilt stöd för att nå kunskapskraven i t.ex. svenska och matematik. Genom ökad tid i skolan och tidiga insatser för de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven kan fler elever nå målen.
Grundskoleutredningen tillsätts
Alliansregeringen kommer att tillsätta en särskild utredning, Grundskoleutredningen, som ska föreslå hur en tioårig grundskola lämpligast kan införas.

Utredningen ska bl.a. föreslå vilka behörighetskrav som ska gälla för att undervisa i den nya årskurs 1. Utredningen ska också överväga behoven av övergångsregler och fortbildningsinsatser för de som i dag arbetar iF-3. I dag arbetar ofta både förskollärare och lärare i förskoleklassen, men andelen av respektive kategori varierar.
Tidplan och kostnad
Utredningen ska vara klar sommaren 2015 och i uppdraget ingår att föreslå en tidplan för genomförandet.

Eftersom tioårig grundskola och skolstart vid sex års ålder innebär stora förändringar för skolan och för barnen är det viktigt att det finns gott om tid för genomförandet.

Budgetutrymmet framöver är mycket begränsat. Alliansregeringen har varit tydlig med att de resurser som finns eller kan frigöras genom omprioriteringar ska användas för satsningar för stärkt kunskap i skolan. Utredaren har i uppdrag att uppskatta kostnaden för reformen, samt ta fram förslag på finansiering (följer av Kommittéförordningen). Därefter kommer utredningens förslag att beredas inom Regeringskansliet.

Förlängd skolplikt för den som saknar behörighet till gymnasieskolan
För att bli behörig att börja på nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan krävs i dag minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska samt ytterligare minst fem ämnen. Andelen elever som inte når detta efter årskurs 9 är i dag cirka 12 procent.

Dessa elever, som inte är behöriga till gymnasieskolan, kan behöva mer tid för att nå de av grundskolans kunskapskrav som krävs för behörighet. Alliansregeringen vill införa en förlängd skolplikt med upp till ett år för dessa elever, dvs. upp till elva års skolplikt när tioårig grundskola har införts.

Skolplikten upphör i dag vid utgången av vårterminen det nionde året. Grundskoleutredningen ska utreda hur förlängd skolplikt ska utformas och införas, men det ska vara upp till huvudmannen att bestämma om eleven ska gå kvar på grundskolan eller fortsätta på något av gymnasieskolans introduktionsprogram.

Anledningen till att det över huvud taget finns en skolplikt är att det finns kunskaper och förmågor och värden som alla elever, oavsett bakgrund, bör få möjlighet att inhämta och utveckla. Att då bestämma skolplikten enbart utifrån antalet år, inte utifrån om målen för utbildningen har uppnåtts, är ett alltför fyrkantigt sätt att se på människor.

Därför finns det redan undantag för den som har uppnått kunskapskraven tidigare än vid utgången av årskurs 9. För den eleven upphör skolplikten tidigare. För de elever som inte har uppnått kunskapskraven upphör skolplikten i dag ändå efter årskurs 9.

Obligatorisk sommarskola
Den elev som bara saknar godkänt betyg i något ämne för att bli behörig till ett nationellt program kanske inte behöver mer än några veckors koncentrerade studier för att klara även det ämnet. Alliansregeringen vill ge dessa elever möjlighet till sommarskola.

Grundskoleutredningen ska föreslå hur en skyldighet för huvudmän att erbjuda sommarskola kan utformas och genomföras. Utredningen ska också överväga om det ska vara obligatoriskt för eleverna att delta.

Sommarskolan ska vara till för de elever som efter nuvarande årskurs 9 inte har nått behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Eleverna ska ha rätt att pröva för betyg efter genomförd sommarskola.

Även efter nuvarande årskurs 8 kan sommarskola göra stor nytta för elever som löper risk att inte nå behörighet till ett nationellt program. Därför ska utredningen även föreslå hur man kan genomföra en skyldighet att erbjuda sommarskola också för dessa elever.

Förslagen måste utformas så att de inte minskar huvudmännens incitament att sätta in särskilt stöd i ordinarie undervisning.

I budgetpropositionen för 2014 har regeringen föreslagit statsbidrag för sommarskola på 78 miljoner kronor årligen under perioden 2014-2016. Syftet är att stimulera kommunerna att anordna sommarskola för de elever i årskurs 6-9 som riskerar att inte klara kunskapskraven.

Utredaren har i uppdrag att uppskatta kostnaden för reformen, samt ta fram förslag på finansiering (följer av Kommittéförordningen). Därefter kommer förslagen att beredas inom Regeringskansliet.

Regeringens tidigare reformer för mer kunskap i skolan
Regeringen har sedan 2006 genomfört ett stort antal reformer för att förbättra resultaten i skolan. Reformerna har inriktats på ett antal nyckelområden:
• Karriärtjänster för lärare.
• Ny lärarutbildning och omfattande fortbildningssatsningar på lärarnas och rektorernas kompetens, bl.a. Lärarlyftet och Rektorslyftet.
• Mattelyftet och Läslyftet, fortbildningssatsningar om effektiva metoder för matematiklärare respektive svensklärare.
• Legitimationssystem och skärpta behörighetsregler för lärare.
• Nya läroplaner, en ny betygsskala, betyg fr.o.m. årskurs 6 och nationella prov i fler ämnen och årskurser för att bättre följa upp elevernas resultat.
• Riktade kvalitetssatsningar, bl.a. en läsa-, skriva- och räkna-satsning.
• Utökad undervisningstid i matematik i årskurs 1–3 och framöver även i årskurs 4–6.
• Utökad undervisningstid i svenska för nyanlända elever.
• Statsbidrag för läxhjälp och sommarskola.
• Ny skollag som bl.a. stärkt elevers rätt till särskilt stöd och ökat lärares och rektors möjligheter att värna studiero.
• En Skolinspektion har inrättats som har getts förstärkta sanktionsmöjligheter med t.ex. vitesmöjligheter.
• Ny gymnasieskola som bl.a. innebär att yrkesprogrammen blivit mer inriktade på att förbereda för yrkeslivet.
• Lärlingsutbildning som en del i den nya gymnasieskolan.

Tio frågor och svar om hur vi ska utveckla Leksand

Läs på nyhetsbyns hemsida: http://www.nyhetsbyn.se/Articleview/tabid/1111/ArticleId/676/10-fragor-till-Leksands-politiska-partier.aspx

Dags för utveckling av förskolan!

Skriver idag i Dalarnas Tidningar om att det är dags att få med sig politiken på Riks och lokal-nivå att förändra finansieringen av Svensk förskola. Det är tid för kvalitetssäkring och utveckling. Läs gärna på: http://www.dt.se/opinion/1.6608152-dags-for-en-utveckling-av-forskolan

Leksand – en av landets bästa skolkommuner

Det var knappt en vecka sedan jag skrev om att prioritera lärare före lokaler och elevers måluppfyllelse före skolors geografiska placering…

Nu har ännu en undersökning kommit, denna gång från Lärarförbundet som utser Leksand till den 22a bästa skolkommunen i landet. Det innebär en förbättring från 2012 då Leksand var på 35e plats. 

Det finns mycket mer att göra, framförallt från oss som förtroendevalda, jag skriver lite mer om detta på nyhetsbyn Leksand, läs mer på:http://www.nyhetsbyn.se/Articleview/tabid/1111/ArticleId/579/Leksand-en-av-landets-basta-skolkommuner.aspx

Lärare före lokaler, elever före skolors geografiska placering

http://www.nyhetsbyn.se/Articleview/tabid/1111/ArticleId/572/Larare-fore-lokaler-elever-fore-skolors-placering.aspxläs mer här

Leksandsbor är flitiga läsare och biblioteksanvändare

Invånarna i Leksand och Vansbro är stora biblioteksanvändare

Barn och vuxna i Leksand lånar mest böcker och andra medier per person i Dalarnas län. Barnen är

särskilt flitiga låntagare. Leksand har den nionde högsta barnboksutlåningen i riket. Barnen i

Vansbro lånar också många böcker och kommunens bibliotek har högst personaltäthet i länet.

 Svensk Biblioteksförening publicerar i dag rapporten Folkbiblioteken i Dalarnas län . Rapporten visar

att invånarna i Leksand i genomsnitt besöker sitt bibliotek 8,9 gånger per år. Även i Malung-Sälen och

i Vansbro besöker invånarna sina bibliotek ofta – 8 respektive 7,9 gånger per år, vilket är högre än

rikssnittet på 6,9.

Rapporten visar också att invånarna i Leksand i genomsnitt lånar 11,1 böcker eller andra medier per

invånare och år. Även barnen i Leksand är flitiga låntagare och toppar, precis som de vuxna,

bibliotekens utlåningsstatistik i länet. Utlåningen av barnböcker uppgår till 38 böcker per barn (0-14

år) och år, vilket innebär att Leksands kommun har den nionde högsta barnboksutlåningen per barn i

riket. Också i Vansbro lånar barnen mycket böcker – i genomsnitt 33,5 böcker per barn och år, vilket

är den näst högsta barnboksutlåningen i länet.

– Att biblioteken i Leksand och Vansbro lyckas bra med utlåningen av barnböcker är glädjande. Barns

och ungas läsutveckling kan stärkas av bibliotek som har ett spännande och aktuellt utbud och är

bemannade med kunnig bibliotekspersonal. Fler barn borde ha den möjligheten i Sverige. I stället får

barn allt längre till biblioteket och sämre tillgång till litteratur. De läser mindre och har svårare att

förstå vad de läser. Ansvariga beslutsfattare måste ta denna oroande utveckling på allvar och vända

trenden. Vi vet vad som krävs. Nu är det dags att agera, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare i

Svensk Biblioteksförening.

En av de viktigaste faktorerna bakom invånarnas flitiga bruk av sina bibliotek är personalen. I Svensk

Biblioteksförenings rapport Olika syn på saken  (2011:2) framgår att biblioteksanvändare anser att det

allra viktigaste i ett bibliotek är att personalen är kunnig och har ett bra bemötande. De folkbibliotek

som har glesare personaltäthet får också färre besök och används mindre. Antalet biblioteksanställda

har således en direkt påverkan på bibliotekens verksamhet.

Personalen borgar uppenbarligen för en god biblioteksverksamhet. Det är i ljuset av detta inte

förvånande att biblioteken i Vansbro har högst personaltäthet i länet. Biblioteken i Malung-Sälen och i

Leksand ligger också klart över den genomsnittliga personaltätheten, både i Dalarnas län och i riket.

– Att Sverige har bra bibliotek är en angelägenhet för alla. De är neutrala och öppna institutioner som

gynnar demokrati, dialog och fördjupad förståelse och de bidrar till kunskap, forskning och läsning.

Bibliotek som de i Leksand och Vansbro behöver Sverige fler av, konstaterar Niclas Lindberg.

Rapporten bygger på statistik från Kungliga biblioteket, Statistiska centralbyrån och Statens kulturråd

för år 2012 och de fyra åren dessförinnan. Rapporten är tillgänglig på www.

Tid för ökad kvalité i förskolan!

Det är nu drygt ett år sedan jag var med och arbetade fram ett underlag för hur vi kan öka kvalitén i förskolan, för alla barn. Det är inte många som känner till att förskolan tappat 18 % av sin köpkraft (intäkter) sedan Maxtaxan infördes. Maxtaxereformen hade för avsikt att göra förskolan tillgänglig för fler till en lägre kostnad. Vid införande kunde vi dock se hur socialdemokraterna tydligt premierade de med goda ekonomiska marginaler medan de med de lägsta marginalerna i vissa fall fick högre avgifter.

Det som varit den största utmaningen med maxtaxesystemet är att den inte indexuppräknats och därmed har de ekonomiska förutsättnignarna försämrats och med dem förutsättningar till att bibehålla goda förutsättningar till en kvalitativ förskola.

Det är många av oss föräldrar som är mer än nöjda med förskolan. Pedagoger gör ett fantastiskt jobb och vi känner oss trygga med att våra barn har det bra under dagen vi arbetar. Det är trots detta tydligt att fler och fler förskollärare pekar på att mer pengar måste in så att barngrupperna blir rimliga, så att varje pedagog upplever att det finns tid för varje barn inte bara i teorin utan också i praktiken.

Jag är därför oerhört glad att få berätta att Kristdemokraterna nu föreslår en höjning av maxtaxan för att få in mer pengar till förskolan och på det sättet få mindre barngrupper. Vi Kristdemokrater i Leksand välkomnar detta och är övertygade om att detta förslag tillsammans med arbetet att skapa nya attraktiva förskolelokaler kommer att hjälpa både barnen och personalen att trivas, må bra och utvecklas i förskolan. Läs mer om förslaget här:

1,4 miljarder för minskade småbarnsgrupper i förskolan

Småbarnsgrupperna i förskolan är i dag allt för stora. För de minsta barnen är stora barngrupper särskilt allvarligt, visar forskning. Kristdemokraterna har därför presenter ett förslag som syftar till att minska storleken på småbarngrupperna med minst ett barn per grupp. Förslagen ska finansieras via höjd maxtaxa i kombination med att stat och kommun skjuter till extra pengar.

Enligt Skolverket var förra året 482 309 barn inskrivna i förskolan, fördelat på 28 609 barngrupper. Den genomsnittliga gruppstorleken var därmed 16,9 barn. Småbarnsgrupperna, grupper för barn mellan 0-3 år, utgör drygt en tredjedel av det totala antalet grupper, 9~888. I drygt 1 300 av dessa gick 17 eller fler barn. Kristdemokraterna har presenterat en finansieringsmodell för att minska storleken på småbarnsgrupperna med minst ett barn per grupp. Modellen ska ses som ett förslag som syftar till att möta problemet. Det statistiska material som finns sammanställt på nationell nivå är idag inte tillräckligt för att kunna göra exakta beräkningar av förslagets effekter. Den exakta utformningen kan efter analys behöva finjusteras. Vår bedömning är dock att förslagen innebär att det blir ett barn mindre per småbarnsgrupp och en viss minskning för andra barngrupper.

Förslaget i korthet:
• Det blir tillåtet för kommuner att höja maxtaxan men 100 kronor för första barnet, 67 kronor för andra barnet respektive 33 kronor för tredje barnet. Det skulle ge kommunerna en intäktsökning på cirka 350 miljoner kronor.
• För varje krona som föräldrar betalar i höjd maxtaxa bidrar kommunerna själva med en krona och staten med två kronor. Det innebär att 1,4 miljarder sammantaget kan avsättas för att minska barngruppernas storlek.

En förutsättning för att en kommun ska få rätten att höja maxtaxan ska vara att kommunen kan visa en konkret och beräkningsbar plan för hur barngruppernas storlek ska minskas med särskilt fokus på småbarnsgrupperna. Kommuner som inte kan visa en sådan plan får inte höja maxtaxan.
Alla förälder som bidrar genom en höjd avgift ska få en garanti om att pengarna, tillsammans med tillkommande resurser från stat och kommun, används just till att minska barngruppernas storlek.

För att skapa en effektiv och enhetlig process kring genomförandet är Kristdemokraternas förslag att regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, söker träffa en överenskommelse hur en minskning av barngruppernas storlek kan genomföras på bästa sätt. Kommuner som vill höja maxtaxan och därmed få del av statliga medel får ansluta sig till avtalet när de upprättat en plan för genomförandet som uppfyller kriterierna i överenskommelsen.
Maxtaxan för förskolan har inte justerats sedan 2004. Under den tid som gått har de genomsnittliga disponibelinkomsterna för hushållen ökat väsentligt mer än den föreslagna höjningen av maxtaxan.

Förslaget belastar inte hushåll med lägre sammanlagda avgiftsgrundande inkomster än 42.000 kr. Det förändrar därmed inte dessa hushålls marginaleffekter. Förslaget har därför en god fördelningspolitisk profil.
Hushåll med sammanlagda avgiftsgrundande inkomster över 45 333 kr får med förslaget höjd maxtaxa fullt ut. För hushåll med inkomster mellan 42~000 och 45 333 blir höjningen mindre.

Effekter för hushåll med en sammanlagd avgiftsgrundande inkomst över 45 333:
Antal barn Nuvarande månadskostnad Föreslagen månadskostnad Höjning Skillnad
Ett barn 1260 1360 100 100
Två barn 2100 2267 67 167
Tre barn 2520 2720 33 200

Effekter för kommunsektorn
Höjd maxtaxa 350 miljoner
Kommunernas insats 350 miljoner
Statliga medel 700 miljoner
Totalt 1400 miljoner

Inkomstskillnaden stoppas

– Inkomstskillnaderna i Sverige ökade år efter år under den socialdemokratiska regeringen fram till 2006. Sedan dess har ökningen avstannat helt, trots en kraftig ekonomisk kris. Kristdemokraterna och Alliansens politik har med andra ord både ökat människors ekonomiska möjligheter och stoppat de ökande inkomstskillnaderna.

Det säger Kristdemokraterna ekonomiskpolitiske talesperson Anders Sellström i samband med Finansutskottets öppna utfrågning med Finanspolitiska rådet idag.

– Finanspolitiska rådet visar att inkomstspridningen i Sverige mätt i Ginikoefficienten inte har ökat. De visar också på de kraftigt positiva effekter som Alliansens politik har haft för att förbättra inkomstnivåerna för dem med de allra lägsta inkomsterna.

– Kristdemokraterna vill fortsätta att skapa ekonomiskt utrymme för människor. Jobbskatteavdrag och sänkt skatt för pensionärer visar sig ha många positiva effekter, både på arbetsmarknaden och för enskildas ekonomiska förhållanden. Självklart bör vi gå vidare med ytterligare skattesänkningar när det finns utrymme för det. För oss kristdemokrater är sänkt skatt för pensionärer fortsatt det som prioriteras först.

Används skattepengarna rätt i Leksand?

Hur använder vi dina skattepengar i Leksand? Prioriteras skolan, vården och omsorgen?

Vi vill bjuda in dig till en informations- och dialogkväll i Plenisalen, Kommunhuset.
Tid: Torsdag den 25 april klockan 18.30-20.30

Målsättningen är att träffen ska resultera i konkreta synpunkter, nya idéer och bli ett centralt bidrag till Kristdemokraternas fortsatta arbete med att utveckla Leksand. Därför är din åsikt oerhört viktig.

Trygghet för alla barn, tack!

Regeringen och Miljöpartiet kom så i onsdags överens om att ta vår migrationsöverenskommelse ett steg längre. Bland annat kommer Utlänningslagen att ändras så att fler asylsökande barn får stanna genom att vi ändrar ”synnerligen ömmande omständigheter” till ”särskilt ömmande omständigheter”. Förändringen gäller både barn som söker asyl tillsammans med sin familj och de barn som kommer ensamma till Sverige.

Jag är glad att vi nu kan genomföra denna förändring – som vi kristdemokrater arbetat för länge – och i större utsträckning än idag sätta barns behov i främsta rummet.