Alliansen fortsätter satsa på skolan

2014/01/08 at 12:04 Lämna en kommentar

En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla barn möjlighet till en bra start i livet. Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd.

För att skapa likvärdiga livschanser är det viktigt med en skola som ger barn och unga kunskap och verktyg för livet. Att alla ges tillgång till utbildning av hög kvalitet är dessutom avgörande för jobben och Sveriges konkurrenskraft. Investeringar i kunskap rustar oss för framtiden.

I dag presenterar Alliansregeringen tre förslag som ska utredas. Vi vill se högre kunskapsresultat och ökad likvärdighet i den svenska skolan.

* Tioårig grundskola med skolstart från sex års ålder.
* Förlängd skolplikt med ytterligare ett år för de elever som saknar behörighet till gymnasieskolan.
* Obligatorisk sommarskola.

Sedan första dagen i regeringsställning har Alliansregeringen arbetat för att återupprätta kunskapsskolan. Det betyder bland annat tidiga uppföljningar av elevernas resultat och tidiga insatser för att hjälpa eleverna, högre lärarkompetens och status för läraryrket och ökad studiero. Vi har påbörjat ett långsiktigt arbete för att bryta den negativa utveckling som sedan 1990-talet präglat svensk skola. Alliansregeringen satsar stora resurser på skola och utbildning.

Vi vill nu ta ytterligare steg för att stärka grundskolan. I dag presenterar regeringen därför ytterligare förslag för en skola med högre studieresultat och ökad likvärdighet, en skola som ännu bättre rustar eleverna inför framtiden.

Tioårig grundskola med skolstart vid sex års ålder
Alliansregeringen vill utreda hur skolstarten skulle kunna ske vid sex års ålder, i stället för som i dag vid sju års ålder. Därmed förlängs skolplikten till tio år, och förskoleklassen skulle bli den första av tio årskurser i grundskolan. Genom att tydliggöra förskoleklassens syfte och införa ett extra skolår ges fler elever förutsättningar att nå målen för utbildningen.

En betydande majoritet av alla svenska barn går i förskoleklass. Men det finns stora skillnader i hur förskoleklassen bedrivs runt om i landet. Förskoleklassen varierar mellan att vara mer av traditionell förskola till att vara fullt integrerad i grundskolan.

Med allmän skolstart vid sex års ålder tydliggörs utbildningsperspektivet, samtidigt som lärandet sker med en pedagogik som är anpassad till elevernas ålder.

De kunskapskrav som finns för lågstadiet i dag ska finnas kvar, men det nya lågstadiet blir fyraårigt.

Den nya lärarutbildningen, den nya läroplanen med kunskapskrav och de nationella proven är redan anpassade till en sådan stadieindelning.

I ett internationellt perspektiv sker den obligatoriska skolstarten i Sverige sent. I majoriteten av de europeiska länderna är skolan tioårig och barnen börjar skolan vid sex års ålder.

Skolstart
Antal OECD-länder
4 år
2
5 år
6
6 år
24
7 år
2 (bl.a. Sverige)

Rätt till särskilt stöd och tidiga insatser
De allmänna målen i läroplanen för grundskolan (Lgr 11) gäller även för förskoleklassen, men kursplanerna för de olika ämnena i grundskolan, med bl.a. centralt innehåll och kunskapskrav, gäller inte för förskoleklassen. När ämnen nu införs i förskoleklassen betyder det också att eleven ska ha rätt till särskilt stöd för att nå kunskapskraven i t.ex. svenska och matematik. Genom ökad tid i skolan och tidiga insatser för de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven kan fler elever nå målen.
Grundskoleutredningen tillsätts
Alliansregeringen kommer att tillsätta en särskild utredning, Grundskoleutredningen, som ska föreslå hur en tioårig grundskola lämpligast kan införas.

Utredningen ska bl.a. föreslå vilka behörighetskrav som ska gälla för att undervisa i den nya årskurs 1. Utredningen ska också överväga behoven av övergångsregler och fortbildningsinsatser för de som i dag arbetar iF-3. I dag arbetar ofta både förskollärare och lärare i förskoleklassen, men andelen av respektive kategori varierar.
Tidplan och kostnad
Utredningen ska vara klar sommaren 2015 och i uppdraget ingår att föreslå en tidplan för genomförandet.

Eftersom tioårig grundskola och skolstart vid sex års ålder innebär stora förändringar för skolan och för barnen är det viktigt att det finns gott om tid för genomförandet.

Budgetutrymmet framöver är mycket begränsat. Alliansregeringen har varit tydlig med att de resurser som finns eller kan frigöras genom omprioriteringar ska användas för satsningar för stärkt kunskap i skolan. Utredaren har i uppdrag att uppskatta kostnaden för reformen, samt ta fram förslag på finansiering (följer av Kommittéförordningen). Därefter kommer utredningens förslag att beredas inom Regeringskansliet.

Förlängd skolplikt för den som saknar behörighet till gymnasieskolan
För att bli behörig att börja på nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan krävs i dag minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska samt ytterligare minst fem ämnen. Andelen elever som inte når detta efter årskurs 9 är i dag cirka 12 procent.

Dessa elever, som inte är behöriga till gymnasieskolan, kan behöva mer tid för att nå de av grundskolans kunskapskrav som krävs för behörighet. Alliansregeringen vill införa en förlängd skolplikt med upp till ett år för dessa elever, dvs. upp till elva års skolplikt när tioårig grundskola har införts.

Skolplikten upphör i dag vid utgången av vårterminen det nionde året. Grundskoleutredningen ska utreda hur förlängd skolplikt ska utformas och införas, men det ska vara upp till huvudmannen att bestämma om eleven ska gå kvar på grundskolan eller fortsätta på något av gymnasieskolans introduktionsprogram.

Anledningen till att det över huvud taget finns en skolplikt är att det finns kunskaper och förmågor och värden som alla elever, oavsett bakgrund, bör få möjlighet att inhämta och utveckla. Att då bestämma skolplikten enbart utifrån antalet år, inte utifrån om målen för utbildningen har uppnåtts, är ett alltför fyrkantigt sätt att se på människor.

Därför finns det redan undantag för den som har uppnått kunskapskraven tidigare än vid utgången av årskurs 9. För den eleven upphör skolplikten tidigare. För de elever som inte har uppnått kunskapskraven upphör skolplikten i dag ändå efter årskurs 9.

Obligatorisk sommarskola
Den elev som bara saknar godkänt betyg i något ämne för att bli behörig till ett nationellt program kanske inte behöver mer än några veckors koncentrerade studier för att klara även det ämnet. Alliansregeringen vill ge dessa elever möjlighet till sommarskola.

Grundskoleutredningen ska föreslå hur en skyldighet för huvudmän att erbjuda sommarskola kan utformas och genomföras. Utredningen ska också överväga om det ska vara obligatoriskt för eleverna att delta.

Sommarskolan ska vara till för de elever som efter nuvarande årskurs 9 inte har nått behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Eleverna ska ha rätt att pröva för betyg efter genomförd sommarskola.

Även efter nuvarande årskurs 8 kan sommarskola göra stor nytta för elever som löper risk att inte nå behörighet till ett nationellt program. Därför ska utredningen även föreslå hur man kan genomföra en skyldighet att erbjuda sommarskola också för dessa elever.

Förslagen måste utformas så att de inte minskar huvudmännens incitament att sätta in särskilt stöd i ordinarie undervisning.

I budgetpropositionen för 2014 har regeringen föreslagit statsbidrag för sommarskola på 78 miljoner kronor årligen under perioden 2014-2016. Syftet är att stimulera kommunerna att anordna sommarskola för de elever i årskurs 6-9 som riskerar att inte klara kunskapskraven.

Utredaren har i uppdrag att uppskatta kostnaden för reformen, samt ta fram förslag på finansiering (följer av Kommittéförordningen). Därefter kommer förslagen att beredas inom Regeringskansliet.

Regeringens tidigare reformer för mer kunskap i skolan
Regeringen har sedan 2006 genomfört ett stort antal reformer för att förbättra resultaten i skolan. Reformerna har inriktats på ett antal nyckelområden:
• Karriärtjänster för lärare.
• Ny lärarutbildning och omfattande fortbildningssatsningar på lärarnas och rektorernas kompetens, bl.a. Lärarlyftet och Rektorslyftet.
• Mattelyftet och Läslyftet, fortbildningssatsningar om effektiva metoder för matematiklärare respektive svensklärare.
• Legitimationssystem och skärpta behörighetsregler för lärare.
• Nya läroplaner, en ny betygsskala, betyg fr.o.m. årskurs 6 och nationella prov i fler ämnen och årskurser för att bättre följa upp elevernas resultat.
• Riktade kvalitetssatsningar, bl.a. en läsa-, skriva- och räkna-satsning.
• Utökad undervisningstid i matematik i årskurs 1–3 och framöver även i årskurs 4–6.
• Utökad undervisningstid i svenska för nyanlända elever.
• Statsbidrag för läxhjälp och sommarskola.
• Ny skollag som bl.a. stärkt elevers rätt till särskilt stöd och ökat lärares och rektors möjligheter att värna studiero.
• En Skolinspektion har inrättats som har getts förstärkta sanktionsmöjligheter med t.ex. vitesmöjligheter.
• Ny gymnasieskola som bl.a. innebär att yrkesprogrammen blivit mer inriktade på att förbereda för yrkeslivet.
• Lärlingsutbildning som en del i den nya gymnasieskolan.

Entry filed under: Uncategorized. Tags: .

Tio frågor och svar om hur vi ska utveckla Leksand

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Kalender

januari 2014
M T O T F L S
« Dec    
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  

Most Recent Posts


%d bloggare gillar detta: